21 Dec - Okategoriserade

Utvecklingen av SIB-modellen i Norden

Hur har det gått för utvecklingen av Social Impact Bonds-projekt i våra grannländer under hösten 2017? Denna fråga ställde vi vår rådgivare Camilla Backström som medverkade i Nordiska SIB nätverket som som den 11 oktober samlades för tredje året i rad, denna gång i Stockholm, för att  utbyta erfarenheter och beskriva utvecklingen i respektive land.

Mötet inleddes med att Philippe Bernard-Treille på Europeiska Investment Fonden (EIF) presenterade EOFs arbete och mer specifikt deras intresse runt SIBs.  EIF vill upprätta en ”outcome” fond och pröva modellen för att sedan kopieras och skalas till olika regioner och/eller sektorer. Som andra punkt på agendan hade vi besök av två studenter från Danmark – Martin Hoffman och Sofie Friis. Dem presenterade en sammanfattning och slutsatser från sin kandidatuppsats där de behandlade ämnet SIB’s utveckling med fokus på unga. Syftet med studien har varit att söka förstå hur utbetalningar inom ramen för SIB är kopplade till uppnådd effekt.

I Norden är det tydligt att utvecklingen går snabbt framåt och trögheten verkar ha lossnat för prövandet av SIB liknande modeller på den Nordiska marknaden. Finland har sedan länge tagit täten och har nu två SIBs på plats och en tredje är under utveckling. I Norge har man fattat beslut om att öronmärka pengar i stadsbudgeten för att sjösätta en SIB pilot med fokus på kriminalvården. Hur den kommer att utformas är inte beslutat än.

Danmark börjar se en form av ketchup effekt efter långt och enträget arbete där Den Sociale Kapitalfond (DSKF) har utvecklat en ny modell för resultatbaserad ersättning med SIB modellen som utgångspunkt. Den nya modellen bygger på att DSKF går in som både finansiär och utförare i en kommun och bidrar med sin expertise inom arbetsintegration. DSKF utbildar det lokala näringslivet i hur man blir mer inkluderande och tar in dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det här genererar fördelar på många olika nivåer inom kommunen- fler långtidsarbetslösa kommer i arbete, företagen bidrar till en positiv utveckling i det lokala samhället och kommunen minskar sina kostnader och ökar sina skatteintäkter.  När DSKF lyckas och uppfyller specificerade mål betalar kommunen ut en ersättning som avtalats vid initiativets uppstart. Modellen börjar få spridning i Danmark och många kommuner har visat intresse att skapa egna initiativ.

Även i Sverige går det framåt om än i något långsammare takt! SKL gav en uppdatering av den SIB som upprättats i Norrköping men eftersom den fortfarande är i arbete finns inga resultat att dela än. SKL håller också på att upprätta en större SIB med fokus på att sänka antalet sjukdagar i offentlig sektor.  De kommuner som medverkar i piloten är Botkyrka, Nynäshman, Gällivare, Håbo, Borås, Örnsköldsvik och Vänersborg och den totala uppskattade storleken är ca. 114 miljoner kronor.

 

Nästa möte äger rum den 14e mars i Helsingfors.